Denna antologi har tillkommit inom ramen för det nationella nätverket för svensk ras- och vithetsforskning som verkade mellan 2013-18. I antologin hittas artiklar författade av Jonathan Adams, Linnéa Bruno, Leila Brännström, Magnus Dahlstedt, Yael Feiler, Erik Hansson, Cordelia Hess, Tobias Hübinette, Sabina Ivenäs, Carolina Jonsson Malm, Catrin Lundström, Paula Mählck, Sayaka Osanami Törngren och Andréaz Wasniowski. 
 

På senare tid har frågor om ras, rasism och rasifiering blivit en del av det offentliga samtalet. En bakomliggande orsak är att Sverige sett till befolkningssammansättningen numera är ett av västvärldens mest heterogena och multirasiala länder. I relation till denna demografiska förändring har olika uttryck för nationalism och rasism blivit alltmer synliga och högljudda. Den populistiska högerns åberopande och vitalisering av olika rasistiska tankefigurer och föreställningar har brutit in i det offentliga samtalet och fått realpolitisk betydelse. Samtidigt har frågor om ras länge varit känsliga och kontroversiella i Sverige. Även inom forskarvärlden har ras länge varit omgärdat av tystnad men på senare år har denna tystnad börjat brytas. Det är denna utveckling som föreliggande antologi vill bidra till.
 
Antologin består av tre delar, som vardera innehåller fyra bidrag. Den första delen, med rubriken ”Historiska perspektiv på rasforskning och rastänkande”, består av artiklar som behandlar rastänkandets historia.
 
I den andra delen, ”Myndigheter och institutioner”, hittas bidrag som behandlar rasism i relation till myndighetsutövning inom bland annat akademin, teatervärlden och socialtjänsten.

Den tredje och sista delen bär namnet ”Svenskhet” och behandlar olika föreställningar om svenskhet i relation till frågor om inkludering och 

Jonathan Adams är fil. dr i nordiska språk och är verksam som docent och akademiforskare vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Hans forskning kretsar kring framställningen av icke-kristna i svenska och danska texter och bilder från medeltiden med fokus på judar och muslimer. Bland hans publikationer hittas Lessons in contempt (2013) och, tillsammans med Jussi Hanska, The Jewish-Christian encounter in medieval preaching (2015), och, tillsammans med Cordelia Heß, Fear and loathing in the North. Jews and Muslims in medieval Scandinavia and the Baltic region (2015) och Revealing the secrets of the Jews (2017).
 
Linnéa Bruno är fil. dr i sociologi och verksam lärare och forskare vid Mälardalens högskola. Hennes forskning är inriktad på välfärdsstatens hantering av våld, separationer och vad olika slags ojämlikheter och sociala kategoriseringar betyder i sammanhanget och däribland rasifiering, den nationella självbilden och selektiv kulturalisering av våld. Hennes forskningsintressen spänner över feministisk teori, barndomssociologi och socialpolitik i vid mening. 
 
Leila Brännström är doktor i allmän rättslära och verksam som lärare och forskare vid Juridiska institutionen vid Lunds universitet. I sin forskning har hon kritiskt undersökt teorier om suveränitet, analyserat hur transnationella rättsliga diskurser har påverkat och förändrat svensk rättstänkande samt utforskat vad ras och etnisk tillhörighet har inneburit och innebär i svensk lagstiftning och rättskipning. Hennes senaste publikation är ”The Terms of Ethnoracial Equality: Swedish Courts’ Reading of Ethnic Affiliation, Race and Culture” i Social & Legal Studies (2017).

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Hans forskning kretsar kring frågor om inkludering och exkludering och välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga. Han har bland annat publicerat samt varit medredaktör för Förortsdrömmar: Ungdom, utanförskap och viljan till inkludering (2018), Socialt arbete i omdaningarnas tid – kritiska perspektiv (2018), Skolan, marknaden och framtiden (2018) samt Adult Education and the Formation of Citizens: A Critical Approach (2018).
 
Yael Feiler är fil. dr i teatervetenskap och lektor i teaterstudier vid Göteborgs universitet. Hennes forskning kretsar kring teaterns politiska och sociala innebörder med fokus på kön- och rasaspekter. Feiler har bland annat publicerat artiklar i antologierna Shakespeares Shylock och antisemitismen (2010), Den nationella väven: Feministiska analyser (2010), Om ras och vithet i det samtida Sverige (2012) och Humanister i fält (2016). Hon är även verksam som kulturskribent och översättare.
 
Erik Hansson är doktorand vid Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Hans avhandlingsämne kretsar kring det svenska majoritetssamhällets reaktioner mot utsatta och tiggande EU-medborgares närvaro med utgångspunkt i en psykoanalytisk ideologikritik. I övrigt är han musiker och för tillfället verksam i band såsom Dylikt, Killdøden och Many Voices Speak. 
 
Cordelia Heß är professor i nordisk historia vid Greifswalds universitet. Hennes forskning fokuserar på judisk-kristna relationer och antisemitism från medeltiden till modern tid. Bland hennes publikationer hittas The Absent Jews (2017) och, tillsammans med Jonathan Adams, Fear and Loathing in the North. Jews and Muslims in Medieval Scandinavia and the Baltic Region (2015) och Revealing the Secrets of the Jews (2017).
 
Tobias Hübinette är docent i interkulturell pedagogik och undervisar i interkulturella studier och i svenska som andraspråk vid Institutionen för språk, litteratur och interkultur vid Karlstads universitet. Han har grundat och lett det nationella forskarnätverket för svenska kritiska ras- och vithetsstudier som denna antologi är ett resultat av och har varit huvudredaktör för böckerna Om ras och vithet i det samtida Sverige (2012) och Ras och vithet: Svenska rasrelationer igår och idag (2017) och hans forskning kretsar kring minoriteter och svenskhet samt svensk vithet och svenska rasformationer.
 
Sabina Ivenäs är litteraturvetare och arbetar som universitetsadjunkt i svenska vid Institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintressen inkluderar migration, identitet, frågor kring genus och sexualitet, kritiska ras-och vithetsstudier och internationell adoption i litteratur, konst och media. Hon har publicerat artiklar i de nordamerikanska tidskrifterna Scandinavian Studies och Scandinavian-Canadian Studies. 
 
Carolina Jonsson Malm är fil. dr i historia och verksam vid Malmö universitet. I sin forskning har hon studerat normer och föreställningar kring tillhörighet och ursprung i relation till familj och nation och bland annat inom svensk reproduktionspolitik, kulturarvssektorn och släktforskningsvärlden och hon har även undervisat i postkolonial feminism och i normkritisk pedagogik.
 
Catrin Lundström är docent i sociologi och LiU Research Fellow vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings Universitet. Hennes forskningsområden inkluderar ras, vithet, genus och transnationell migration och hon har bland annat givit ut Svenska latinas: Ras, klass och kön i svenskhetens geografi (2007) och Vit migration: Kön, vithet och privilegier i transnationella migrationsprocesser (2017) som även finns utgiven på engelska som White Migrations: Gender, Whiteness and Privilege in Transnational Migration (2014).
 
Paula Mählck är fil. dr i sociologi och verksam som forskare vid Akademin för hälsa och arbetsliv vid Högskolan i Gävle samt vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings Universitet. Hon undervisar och forskar om postkoloniala kunskapsrelationer och genus inom högskole- och forskarvärlden i en både svensk och internationell kontext och utifrån ett komparativt perspektiv.
 
Sayaka Osanami Törngren är fil. dr i migration och etnicitet och verksam som forskare vid Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM), Malmö universitet. Hennes forskning berör ras- och etniska relationer samt integrationsfrågor och hennes publikationer tar bland annat upp färgblindhet, blandrelationer och multirasiala och multietniska identiteter.
 
Andréaz Wasniowski är fil. dr i idéhistoria och har sedan disputationen 2007 varit verksam vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, dit han förlagt två av Vetenskapsrådet beviljade forskningsprojekt. Båda dessa har kretsat kring rasism och rastänkande, med fokus på den så kallade vetenskapliga rasismen och rasbiologin i början av 1900-talet. Han har också utvecklat och gett flera kurser om bland annat rastänkandets historia. 
 
.